Socialt entreprenörskap

Följande delmodul diskuterar socialt entreprenörskap som en möjlig anställningsmöjlighet och ger några praktiska aktiviteter för att få dem igång.

Som redan har diskuterats ovan har migranter som anländer till Europa ofta redan tidigare arbetserfarenheter samt olika färdigheter och hobbyer.

I detta sammanhang kan etablerandet av ett socialt företag, som använder sig av de färdigheter och kompetenser de redan besitter, vara en värdefull möjlighet för dem att använda och på så sätt skapa ytterligare fördelar för det lokala samhället. Som EU säger, i ett socialt företag sammankopplas sociala mål med en entreprenörsanda. Dessa organisationer fokuserar på att uppnå bredare sociala, miljömässiga eller samhälleliga mål”.  Med Social Business Initiative, som lanserades 2011, syftar kommissionen till att stödja sådana typer av företag och ge dem möjligheter som liknar de möjligheter andra företag har.13

Men eftersom det inte finns någon universell definition av social entreprenörism, förtydligade EU vidare att termen ”socialt företag” används för följande typer av företag som huvudsakligen verkar inom områdena arbetsintegration, personliga sociala tjänster, lokal utveckling av eftersatta områden såväl som andra områden (t.ex. återvinning, miljöskydd, sport, kultur etc.)13:

• Företag vars kommersiella verksamhet bygger på att deras sociala eller samhälleliga mål är att vara till för samhällets bästa, har ofta en hög nivå av social innovation.
• Företag vars vinster huvudsakligen återinvesteras för att uppnå detta sociala mål, och företag där strukturen eller ägarsystemet speglar företagets uppdrag, genom att använda demokratiska eller deltagande principer eller med fokus på social rättvisa.

För att kunna klassificeras av Europeiska unionen som ett socialt företag måste organisationen uppfylla förutsättningarna, inklusive de tre dimensioner som avbildas nedan.

Figur 3: Tre dimensioner av ett socialt företag (Från: https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=12987&langId=en )

När det gäller social entreprenörism är finansieringen en viktig faktor. Sedan 2011 har EU antagit mekanismer och verktyg för att stödja sociala entreprenörer att få tillgång till finansiering.  Det finns olika sätt och verktyg på vilka Europeiska unionen främjar detta. Om du är intresserad av dem kan du ta en titt här . Dessutom är det alltid en bra idé att undersöka nationella eller regionala erbjudanden och initiativ som kan erbjuda finansieringsmöjligheter för dina deltagare som vill starta ett eget socialt företag.

Du kan använda följande aktiviteter för att få i gång dina deltagare med att bilda sitt eget företag, men överväg att undersöka om det finns några tjänster som stödjer vidareutvecklingen av deras idé i ditt område. Att starta ett företag är svårt, särskilt i ett främmande land och alla kommer att behöva allt stöd de kan få för att gå vidare med en första idé och undvika att överge den halvvägs. Detta kan vara offentliga tjänster men kan också vara icke-statliga organisationer som erbjuder tjänster inom sektorn, såsom stöd till nystartade företag eller entreprenörskap i allmänhet. Ett konkret exempel i Palermo där sådana tjänster erbjuds är MoltiVoltis entreprenörskapstjänst, som hjälper organisationer att utveckla sina aktiviteter samt svarar på specifika utbildningsförfrågningar för att stödja skapandet av sociala företag och kollektiv.

Som ett praktiskt exempel, i kapitlet om bästa praxis, kan du hitta information om Giocherenda– ett socialt företag som ägnar sig åt ”creation games” som stimulerar fantasi, berättande och solidaritet, och som hanteras av unga människor som anlände till Italien som ensamkommande minderåriga.

Activitet 3.6: Identifiera ditt syfte

1. Dela ut materialet till dina deltagare och förklara de olika kategorierna för dem. Målet är att de ska identifiera flera saker/aktiviteter per kategori och sedan hitta en gemensam grund.
2. Du kan börja med en brainstorming i grupp för att göra ett exempel tillsammans. Att använda dig själv och dina intressen som ett konkret exempel kan vara bra för att gruppen ska få bättre förståelse för konceptet. Du kan också välja att använda ett påhittat exempel.
3. Efteråt kommer deltagarna att få 20-30 minuter på sig att slutföra det utdelade materialet. Börja med att identifiera vad de gillar att göra och vad de är objektivt bra på och gå sedan vidare till vilka av dessa aktiviteter de skulle kunna tjäna pengar på och vad världen behöver. Motivera dem att tänka utanför boxen och underlätta processen för deltagarna.
4. I slutet av övningen, be någon att presentera sitt diagram och diskutera i grupp vad deltagarna lärt sig från aktiviteten, om det var användbart för dem och vad de lärde sig av det.

Activitet 3.7: Utveckla min affärsplan

1. Be deltagarna fundera på sin egen affärsidé och hur de skulle vilja utveckla den. Om de inte kan komma på en ny idé kan de komma på ett företag de gillar och beskriva hur de skulle utveckla det. Deltagarna måste skriva ner de grundläggande begreppen/aspekterna av sin idé och svara på följande frågor:

• • Vilken sektor/typ av produkt eller tjänst skulle jag vilja fokusera på? (t.ex. mat, kläder etc.)
  • Vad kan jag erbjuda konsumenterna?
  • Har jag kompetens att göra det själv? Behöver jag en partner med specifik kompetens?
  • Var ska jag etablera min verksamhet?
  • Vilka är de andra butikerna i omgivningen? Finns det för många företag som gör det jag skulle vilja starta?

2. Deltagarna skriver ner sina idéer och sedan presenterar de kort sina idéer för gruppen.
3. Efter att deltagarna har presenterat sin egen entreprenörskapsidé, gratulerar de professionella dem och startar en diskussion utifrån följande frågor:

• • Hur lätt/svårt var det för dig att komma på en affärsidé?
  • Kände du dig säker på att du kunde genomföra den? Om inte, vad tror du är begränsningarna? Finns det något du skulle göra annorlunda?
  • Hittade du likheter i andra deltagares affärsidéer?
  • Känner du dig säker på att detta skulle kunna genomföras? Om nej, vad tror du är begränsningarna? Finns det något du skulle göra annorlunda?

4. När diskussionen avslutats drar den professionella slutsatsen att vem som helst kan vara entreprenör. Även om det är en process som kan verka betungande, måste vi vara uthålliga om vi tror att vår produkt eller tjänst har något att erbjuda.

Activitet 3.8: Från idéer till handling

1. Den professionella förklarar för deltagarna att de nu ska försöka omsätta idén de hade i föregående övning (Utveckla min affärsidé) i praktiken.
2. Deltagarna kommer att delas upp i två grupper och de kommer att diskutera de idéer som tidigare presenterats, för att komma överens om vilken som är lämpligast att genomföra. Deltagarna måste ta hänsyn till sina färdigheter, marknadens krav, målgruppen, innovativa funktioner och andra faktorer som tidigare diskuterats. De kommer sedan att diskutera den utvalda idén och som styrelse/ledamöter i det sociala företaget försöka utarbeta en plan för hur de ska gå vidare, utifrån den affärsplansram som ges i den teoretiska delen (ovan).
3. Vid val av den lämpligaste idén måste deltagarna diskutera potentiella problem som kan uppstå och sätt att lösa dem, strategier för att skapa sin verksamhet och produkt/tjänst, sätt att marknadsföra den till målgruppen.
4. Efter att ha utvecklat sin plan kommer de två grupperna att presentera sin plan för att grunda ett företag och diskutera de frågor de stött på.
5. Debriefing: När deltagarna presenterar sina idéer kommer den professionella att starta en diskussion baserad på följande (och ytterligare) frågor:

a) Var det svårt att hitta en gemensam grund för idén du bestämde dig för att genomföra?

b) Var det svårt att hitta de innovativa delarna av idén du valde?

• HEAL Consortium (2020) “Multidisciplinary employability training materials as a part of HEAL Recovery and Integration programme”, HEAL project. Retrieved from: https://healproject.eu
• Passionprenneurs Consortium (2021): Trainer’s Guide, retrieved from:
• EC funding for social entrepreneurs

• Hjälp deltagarna att tänka utanför boxen och att värdera alla olika färdigheter och tidigare erfarenheter som de har.
• Håll det realistiskt! – Alla kommer inte att kunna starta något företag;
• Informera dig om lokala tjänster som stödjer entreprenörsaktiviteter för personer som vill starta ett företag så att du kan hänvisa dina deltagare till dem.