Numeracitet

Numeracitet är avgörande för en individs förmåga att lära sig och engagera sig produktivt i samhället . Räknefärdighet betyder inte nödvändigtvis komplexa färdigheter, som olika beräkningar eller algebra, det betyder snarare att vara säker nog att använda grundläggande matematik/räknekunskap i dagliga livssituationer. Räknekunskap och läskunnighet går hand i hand, och båda är lika viktiga för att klara sig i ett alltmer komplext samhälle

PIAAC – Survey of Adult Skills

Survey of Adult Skills (PIAAC) bedömer vuxnas kunskaper från 16 till 65 års ålder i läs- och skrivkunnighet, räknekunskap och problemlösning i tekniska miljöer. Färdigheter som är relevanta och viktiga för vuxna i deras dagliga liv och vardagliga situationer och väsentliga för full integration och deltagande i samhället.

Tabellen nedan visar resultaten av räkne- och läskunnighet:

Kommentarer till PIAAC-undersökningens resultat:

Exempel på hur man kan arbeta med numeracitet med vuxna med kort eller ingen skolbakgrund

Vuxna med kort eller ingen skolbakgrund saknar ofta grundläggande kunskaper i till exempel kvantitet, antal, delar av eller hälften av etcetera. Genom att arbeta med praktiska moment kan individer utveckla en förståelse och få en känsla för vad olika begrepp betyder. Det är viktigt att förhålla sig till vardagliga situationer där individen känner igen sig och kan relatera till ämnet. Genom att göra räknekunskap mer realistisk kan individers uppfattning om hur användbar räkne färdighet och matematik är för dem stärkas. Det är också viktigt att lyfta fram behovet av beräkningar som förutsätter kunskaper i matematik[1].

[1] https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2021/nyanlanda-vuxnas-numeracitet

Bilderna nedan visar hur vi enkelt kan arbeta med vardagliga saker och visualisera för att öka förståelsen för numeracitet.

Exempel på hur du kan använda sakerna:

• Låt individerna översätta ett recept, diskutera hur de brukade baka/laga mat i sina egna länder. Vilken typ av mått använde de?
• Hur mycket är en deciliter? Hur många deciliter fyller ett litermått? Hur många liter fylls i en kastrull
• Om receptet säger två ägg, hur många ägg behöver du om du fördubblar eller hälften av receptet?
• Hur mycket är en tesked? Hur många teskedar ryms i en deciliter?

• Hur många sidor har en tärning?
• Vilken form har tärningen? (Diskutera olika geometriska figurer)
• Den totala summan av tärningens sidor?
• Ett ark färdigt med siffror. Varje individ slår tärningen, säger namnet på numret och pekar på rätt nummer på arket.
• Summera olika sidor av tärningen

• Hur många rum har ditt boende och hur många människor bor där?
• Vilken form har rummen?
• Om hälften av personerna flyttar, hur många stannar då?
• Hur många fönster har ditt hem och vilken form har de?
• I detta moment är det också möjligt att ta med vardagsekonomi. Hur mycket betalar du i hyra? Månadskostnader för vatten, försäkring och el mm.

• Använd garnet för att mäta längden på en person. Klipp av garnet och mät med måttbandet.
• Hur många centimeter är garnet? Hur många centimeter går det på en meter?
• Jämföra längden på olika individer? Vem är längst? Kortast? Hur stor är skillnaden?
• Klipp garnet på mitten och diskutera innebörden av hel och halv.

• Att arbeta med knappar ger möjligheter att diskutera och visualisera kvantitet.

Det ger också möjligheter att sortera och kategorisera objekt.

• Ge individerna en uppsättning knappar och be dem kategorisera efter färg och sedan efter antalet hål i knapparna.
• Hur många knappar av varje färg har de? Hur många med två hål? Hur många tillsammans?
• Samla alla knappar. Hur många är det nu? Dela upp antalet knappar i två lika högar. Hur många är det i varje?

Att arbeta med praktisk räknefärdighet/matematik ger oändliga möjligheter. Det är bara fantasin som sätter gränserna. Individer som inte har några tidigare kunskaper i räknekunskap kan få hjälp av praktiska moment som lägger grunden för att utveckla mer komplexa kunskaper inom räknekunskap/matematik. Det är viktigt att ta tillvara på individens tidigare erfarenheter av räknekunskap och knyta an till verkliga situationer för att öka intresset och få dem att förstå vikten av kunskap inom räknekunskap för att klara av sin vardag i sitt nya land.

Best practice-exempel – Grundläggande matematik med språkhjälpare

Detta exempel är hämtat från Skolverket i Sverige som hänvisar till ett projekt med språkhjälpare som genomförts med stor framgång i Norge (Kompetanse Norge, 2018).

Vuxna migranter med kort skolbakgrund har med sig erfarenheter och kunskaper från sin hemkultur. Trots våra olikheter kan vi hitta gemensamma nämnare som att räkna, lokalisera, att mäta, designa, spela och förklara. En språkhjälpare i grundläggande matematik/räknekunskap kan bidra med att få insikt i deltagarnas matematiska/räkneresurser inom dessa områden. Detta kan alltså bidra till att bygga broar mellan matematik i olika kulturer. Kunskaper och erfarenheter som den vuxna migranten bär med sig är nära kopplade till modersmålet. Om individen ges möjlighet att använda sitt modersmål underlättar detta för individen att kunna ta till sig nya kunskaper i andraspråket. Om du har lärt dig vad ett begrepp betyder på förstaspråket kan det vara lättare att lära dig det begrepp som har samma eller liknande innebörd på andraspråket. En språkhjälpare kan peka på likheter och skillnader mellan språken, vilket kommer att ge en ökad medvetenhet och förbättrad utveckling av andraspråksfärdigheter[1].

[1] Forsøkslæreplan for språklige minoriteter – grunnmodul for forberedende voksenopplæring (FVO), kap.

Personer som har:

• Samma modersmål som de deltagarna
• Kommit längre i sin andraspråksutveckling
• En längre skolbakgrund
• Något högre matematisk/räknekompetens än deltagarna

Andra viktiga kriterier och element är:

• att han/hon är motiverad att vara språkhjälpare
• att han/hon har visat sig vara en flitig deltagare med låg frånvaro
• att han/hon som språkhjälpare får utbyte av kursen för egen del, vad gäller möjligheter att öka sin kompetens i både andraspråk och matematik
• att han/hon är kulturellt accepterad av berörda deltagare
• att han/hon, när det är möjligt, har en variation av modersmålet som motsvarar deltagarnas.

 Språkhjälparen ska få information om:

• Anledningarna till att de är språkhjälpare
• Vad språkhjälparens uppdrag handlar om

Språkhjälparen ska också få undervisning och handledning inför varje pass med de andra deltagarna. Det är mycket viktigt att språkhjälparen är medveten om sin roll. De kommer att hjälpa deltagarna i gruppen, uppmuntra dem och fungera som en bro och en tolk där den är nödvändigt, men de ska inte ”ta över” arbetet och göra uppgifterna själva så att de andra deltagarna blir passiva och hindrade i sitt lärande och sin utveckling.

Vägledningspassen kan inledas med samtal om erfarenheter från föregående pass av grundläggande matematik/räknekunskap. Språkhjälparen kan prata om uppkomna situationer och svara på vad som fungerat bra eller mindre bra för deltagarna. Språkhjälparen kan också ge viktig information om deltagarnas kulturella erfarenheter och kunskaper inom ett givet tema och det kan vara en utgångspunkt för fortsatt undervisning.

Följande punkter är exempel på vad som skulle kunna diskuteras på vägledningsmötena med språkhjälparen:

• Erfarenheter från sista passet med deltagarna
• Introduktion av nästa sessions tema
• Samtal om språkhjälparens erfarenheter och kunskaper i relation till temat, från hemlandet och det nya landet
• Ytterligare undervisning i ämnet vid behov
• Förbereda och träna på aktiviteter och uppgifter som ska göras tillsammans med deltagarna i
• den grundläggande matematik/räknekunskapsgruppen, och göra språkhjälparen medveten om sin roll
• Specificera vad språkhjälparen ska träna på inför nästa pass med den stora gruppen

Lärandemålen för projektet är hämtade från: Forsøkslæreplan for språklige minoriteter – grunnmodul for forberedende voksenopplæring (FVO), kap.

4.2.4. Förståelse av tal och matematiska begrepp (Kompetanse Norge, 2017).

Lärandemålen för deltagarna är att kunna:

• räkna och använda några matematiska begrepp på modersmålet och på andraspråket
• prata om olika sätt att räkna som deltagarna har erfarenhet av
• enkelt berätta om dina egna erfarenheter av att använda matematik/räknekunskap i vardagen
• använd de matematiska begreppen större än / mindre än, före / efter, först / sist, före / bakom, mest / minst, lika med, plus och minus
• förstå och visa sambandet mellan talsymbol och kvantitet
• skriva, förstå och räkna från noll till hundra
• visa att du förstår tiotalssystemet
• addition och subtraktion upp till tio
• läsa och förstå enkla tabeller – pappersbaserade och digitala
• kunna använda enheternas kilogram, gram, meter, centimeter, liter och deciliter i praktiska situationer
• namnge de geometriska formerna rektangel, triangel och cirkel
• använd kalender, datum, ordningsnummer och klocka i vardagliga sysslor
• använda och kontrollera att belopp stämmer vid köp och sälj
• berätta om inkomster, utgifter och konsumtion på ett väldigt enkelt sätt.

I början av den första sessionen kan följande frågor vara till hjälp för att ge en bild av deltagarnas relation och tankar om räknekunskap:

• Vad är matematik/räknekunskap? Vad kan vi använda matematik/räknekunskap till?
• Är matematik/räknekunskap viktigt? Varför? Varför inte?
• I vilka situationer använde du matematik/räknekunskap i ditt hemland? (Samtal om erfarenheter från hemmet, skolan och yrkeslivet).
• Har du haft matte i skolan?
• Behöver du matematik/räknekunskap i ditt nya land? För vad?
• Behöver/vill du lära dig matematik/räknekunskap? Varför? Varför inte?

De professionella upplevde att använda språkhjälpare i undervisningen var en unik möjlighet att få insikt i deltagarnas kulturella erfarenheter och kunskaper relaterat till räknekunskap. Undervisningen blev relevant och begriplig för deltagarna. Språkhjälparen kunde motverka missförstånd, fånga upp deltagarnas input och hjälpa dem att öka sin motivation att lära sig och bli mer aktiva. Språkhjälparen i detta projekt bidrog till förståelse och lärande genom att fungera som en länk mellan modersmålet och norskan, en brygga mellan de resurser deltagarna tar med sig i form av kunskap och erfarenhet och de nya kunskaper som ska förvärvas och anpassas. för vardagen i det norska samhället.

Språkhjälparen upplevde att de varit ett bra stöd för deltagarna och motiverat dem att bli mer aktiva. Vidare upplevde de att deltagarna blivit mycket gladare och att de ville ha fler pass och ämnen med dem. De hade också utvecklat sina egna färdigheter i andraspråket samt sina färdigheter i räknekunskap[1].

[1]https://www.skolverket.se/download/18.2f324c2517825909a162851/1629098214695/Basmatematik-med-sprakhjalpare-200630-2.pdf